Jag och Camilla är skämt

Sant. Vi skippade vår vackra sovmorgon och åkte med kvart över åtta tåget à la skola. Klockan nio var vi framme och timmarna fram tills lunch tillbringades med att översätta cirkus 9 meningar från L'Adversaire (Vår franskabok som är skriven av nobelpristagaren i litteratur Emmanuel Carrère). Det var i princip ett skämt för meningarna fick väldigt konstig svenska och var allmänt flummiga. Hur som helst blev vi klara till slut och kände för att kasta boken i papperskorgen. Grr.

Vi tillbringade 6 timmar med att plugga franska. Sedan var det lektion på en timme och en kvart och franska snurrade i huvudet på oss. Hur som helst var lektionen inte allt för dum och vi överlevde.

Min eftermiddag spenderades hos familjen Widing. Jag såg en period av hockeyn, SSK-DIF som SSK förövrigt vann. Resten av tiden fick jag min kusin att plugga. Haha, hemskt det låter. Hur som helst skulle hon skriva en insändare i svenskan och vi hjälptes åt med den. Nu har hon ett arbete mindre att göra! Den blev faktiskt bra tycker jag. Det var inte jag som skrev allt eller så, utan jag bara rättade när hon återupprepade sig hela tiden. Jag tycker verkligen om att hjälpa henne med läxorna, jag tycker det är kul. Funderar på om jag skulle kunna bli lärare? Men vet inte om det är så kul i längden. Nu när Daniel kom hem berättade han om sin engelskauppgift, en bokjournal. Jag lånade hem boken tills på måndag (den verkar superlätt och snabbläst). Sedan ska vi hjälpas åt lite att skriva den.

Varför är andras saker roligare än mina egna att göra? Gahs. Nej nu ska jag skriva ut min krönika, som jag inte är allt för nöjd med.
Goden natten på er.